I kroppen finns fler mikroorganismer än egna celler. De miljontals bakterier som finns på ut- och insidan av kroppen är som regel harmlösa och vissa är till och med till nytta för oss. Mag-tarmkanalen, som startar med munnen, är den kroppsdel som härbärgerar flest bakterier. Till exempel har man bara i munnen identifierat mer än 700 olika bakteriearter.

En av dessa bakteriearter är Lactobacillus, som har visat sig ha positiva probiotiska egenskaper, det vill säga att den bär med sig gynnsamma hälsoeffekter. Hos spädbarn anses bröstmjölk vara en källa till Lactobacillus i tarmen. Om bröstmjölken är en källa till laktobaciller i munnen och vilka effekter dessa kan ha i munnen har dock hittills varit oklart.

Nelly Romani Vestman, doktorand vid institutionen för odontologi, har i sitt avhandlingsarbete bland annat undersökt mikrofloran i munnen hos spädbarn som ammas och jämfört resultaten med motsvarande mikroflora från barn som får bröstmjölksersättning. Totalt studerades prover från 400 friska, tre till fyra månader gamla spädbarn.

Avhandlingen visar att ammade barn hade en mer hälsoassocierad mikroflora i munnen. Laktobaciller fanns hos vart tredje ammande barn, men inte hos de barn som fick bröstmjölksersättning. Totalt identifierades sex laktobacillarter hos de ammande barnen. Lactobacillus gasseri var den vanligast förekommande arten. Den visade sig kunna binda till saliv och epitelceller och förhindra bindning och tillväxt av bakterien Streptococcus mutans, som orsakar karies. Laktobacillarten hämmade även växt av andra munbakterier.

Nelly Romani Vestman har även undersökt om intag av bakteriearten Lactobacillus reuteri påverkar mikrofloran i munnen hos vuxna, om arten etablerar sig hos alla, och om etablering är nödvändig för probiotisk effekt. Det senare mättes som hämmad återväxt av mutansstreptokocker efter antimikrobiell behandling.

I två olika studier fick deltagarna i en testgrupp äta tabletter med Lactobacillus reuteri och deltagarna i en kontrollgrupp fick identiska tabletter utan bakterier upp till 12 veckor. Bakterieprov samlades vid start, under försökstiden och upp till sex månader efter testperiodens slut.

Studierna visar att Lactobacillus reuteri fanns i munnen hos två tredjedelar av testpersonerna under testperioden, men förekomsten minskade gradvis efter man slutade äta den probiotiska produkten. De som hade laktobaciller i munnen hade fördröjd återväxt av mutansstreptokocker, jämfört med de som inte hade laktobaciller i munnen. Dessutom förändrades sammansättningen i munmikrofloran som helhet hos de som hade Lactobacillus reuteri i munnen.

- Avhandlingen visar att en stor andel ammande barn och även vuxna som äter laktobacillprodukter kan ha ett skydd mot etablering av kariesutvecklande bakterier i munnen. Men förekomsten av laktobaciller och därmed skyddet mot karies finns inte hos alla. Vad den individuella variationen beror på och om skydd finns i den komplexa kliniska situationen måste vi undersöka närmare, säger Nelly Romani Vestman.