Välj mellan privat tandvård och folktandvård

Det finns 11.500 tandläkare i Sverige. Av dessa arbetar ungefär lika många privat som i folktandvården. Fyra av tio tandläkare är kvinnor.

Folktandvården drivs av landstinget, medan den privatpraktiserande tandläkaren driver sin egen praktik, ofta tillsammans med någon eller några andra tandläkare. Vare sig du väljer en privatpraktiserande tandläkare eller vänder dig till folktandvården, får du samma kvalité på behandlingen. Även inom folktandvården har du rätt att välja "din egen" tandläkare. Taxorna är också ungefär jämförbara.

Tandläkaren vill först veta hur du mår

När du kommer första gången är det vanligt att du fyller i en hälsodeklaration, där du svarar på frågor om eventuella sjukdomar och vilka läkemedel du använder. Vissa läkemedel, som orsakar muntorrhet, kan exempelvis medföra ökad risk för karies. Hjärtpatienter kan ibland behöva antibiotika vid operativa ingrepp. Tandläkaren vill också veta om du är allergisk mot något, t.ex. penicillin. Man vet också att stressade patienter har en ökad risk för tandlossning och tandpressning. Därefter får du berätta vilka tandvårdsbehandlingar du fått tidigare.

Röntgenbilder visar dolda skavanker

Därefter tas röntgenbilder, främst på tandkronorna, bennivån och rotspetsarna. Viktigt är också att på bilderna upptäcka tecken på begynnande tandlossning. Röntgenbilderna visar sådant som är svårt eller omöjligt att se med blotta ögat. Hos vissa tandläkare är det tandsköterskan som tar bilderna. Det är dock tandläkaren som ställer diagnosen.

Om du nyligen har gjort en stor röntgenundersökning hos en annan tandläkare, berätta då detta för din nya tandläkare som då kan rekvirera journalerna istället för att nya bilder.

Tandläkaren gör också en status, dvs. antecknar hur många tänder som finns och vilka tänder som har fyllningar.

Klinisk undersökning visar synliga fel

Först därefter är det dags för tandläkaren att manuellt undersöka själva tänderna, dvs. se om det finns karies, om några fyllningar gått sönder eller av någon annan anledning behöver bytas. Det är också viktigt att kontrollera om det finns tandköttsfickor. Detta för att förebygga eller i tid kunna behandla tandlossning. Tandläkaren mäter tandköttsfickorna med en graderad sond (ett smalt mätinstrument) och noterar också om tandköttet är rött eller svullet. Tandläkare tittar också på slemhinnorna och tungan för att undersöka att slemhinnan ser frisk ut.

Både röntgenundersökningen och den manuella undersökningen är så gott som smärtfria. Trots detta kan många patienter tycka att det kan kännas besvärande. Vissa är oroliga för smärta och andra tycker att det är obehagligt att ha någonting i munnen. Om du känner så, tala om detta för din tandläkare. Då tar han eller hon hänsyn till detta.

Behandlingsplanering och kostnadsförslag

För att du som patient ska veta vad behandlingen går ut på och vad den kostar skriver tandläkaren en behandlingsplanering och ett kostnadsförslag. Du har då rätt att få veta vilka olika behandlingsmöjligheter som finns och vad de kostar samt utifrån detta vara med och välja material.

Viktigt med kontroller

Efter avslutad behandling är det sedan viktigt att komma på regelbundna kontroller, en eller ett par gånger om året. Be din tandläkare att kalla dig.

Viktigt att du trivs med din tandläkare

Skaffa dig en tandläkare som du trivs med. Berätta också om det är något du är missnöjd med. Då kan ni i tid komma till rätta med eventuella missförstånd.