|
Behandling |
Minska stressen Det kanske viktigaste är att patienten får information om diagnosen och vad som orsakar besvären. Muskulära besvär kan ibland ha en koppling till förändringar i en individs sociala situation. Händelser som skilsmässa, en anhörigs bortgång, misstrivsel på arbetet, stress m.m. leder inte sällan till att symtom börjar ge sig till känna just i käkmuskulatur. Det är därför viktigt att förklara just sådana samband för patienten. Om sådana faktorer föreligger och är starka kan samtalsterapi vara till stor hjälp.
Ickekirurgisk behandling av käkmuskulaturen Patienter med besvär från käkmuskulatur behandlas ickekirurgiskt. Följande behandlingar kan bli aktuella:
- inslipning av bettet och bettskena
- sjukgymnastisk behandling och akupunktur
- läkemedelsbehandling
Inslipning av bettet och bettskenaDen bettfysiologiska behandlingen inriktar sig på att åstadkomma avspänning i tuggsystemet, minska smärtan och att skydda tänderna. Olika former av rörelseträning och avslappningövningar används. Om det finns en bettstörning, kan den förvärra symtomen. För att stabilisera bettet kan då dessa störningar behöva tas bort, så kallad inslipning. Om det förekommer tandgnissling eller tandpressning är det vanligt att patienten får en bettskena. Denna bärs vanligen i överkäken och ger avspänning i käkmusklerna och skyddar tänderna från nednötning.
Sjukgymnastik och akupunktur Sjukgymnastisk behandling inriktar sig framförallt på att korrigera t.ex. felaktigheter i kroppshållningen men även att lära patienten olika tränings- och avslappningprogram. Som komplement till både bettfysiologisk och sjukgymnastisk behandling förekommer även akupunktur och annan smärtbehandling.
Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling inriktar sig dels på att reducera smärtan och inflammation i led och muskler. Ett problem med dessa preparat har varit att de vid längre tids behandling ger upphov till magbesvär. Under det senaste året har några nya preparat introducerats (så kallade COX-2 hämmare) som har lika god effekt mot smärtan och inflammationen men som är betydligt mer skonsamma mot magen.
Med den ovan beskrivna behandlingen blir de flesta patienterna förbättrade eller helt bra. Det förekommer dock enstaka fall som utvecklar en kronisk smärta och som är mycket svårbehandlade.
Ickekirurgisk behandling av käkleden Patienter med käkledsrelaterade sjukdomar behandlas både ickekirurgiskt och kirurgiskt.
Ickekirurgiskt kan behandlingen bestå av medicinering med smärtstillande eller antiinflammatoriska preparat. Ibland räcker inte det för att dämpa inflammationen och då kan man injicera kortison i käkleden. Om patienten gnisslar tänder samtidig kan ledområdet behöva avlastas genom att en man gör en bettskena.(Se Inslipning av bettet och bettskena ovan).
Kirurgisk behandling vid utebliven förbättring Kirurgisk behandling kan bli aktuell hos patienter som inte förbättras av den ickekirurgiska behandlingen. Följande kirurgiska behandlingsmetoder kan då bli aktuella:
- Artroskopi (titthålskirurgi)
- Diskoperation
- Plastikoperation
Artroskopi eller titthålskirurgiArtroskopi eller titthålskirurgi har använts länge inom ortopedin. Idag görs t.ex. nästan all kirurgi i knäleden genom artroskopet. Artroskopi som behandlingsmetod i käkleden har stadigt utvecklats. Det finns stora fördelar med artroskopi om man jämför med öppen käkledskirurgi. Artroskopin är så lindrig för patienten att den kan utföras i lokalbedövning. Detta innebär att man inte behöver bli sövd. Operationen tar kortare tid än öppen kirurgi och efter besvären är lindrigare. Man behöver inte vara inlagd på sjukhus och praktiskt taget ingen sjukskrivning behövs.
Vid förslitning (artros) och reumatism i käkleden är det relativt vanligt med sammanväxningar. Dessa gör att käkleden rör sig dåligt. En metod som använts artroskopisk går ut på att lösa av dessa sammanväxningar och sedan renspola leden. Denna förhållandevis enkla behandlingsmetod har visat sig ha lika god behandlingseffekt som öppet käkledskirurgiska behandlingsmetoder. I framtiden kommer vi därför att se allt fler artroskopiska operationer men fortfarande kan relativt få kliniker i Sverige erbjuda artroskopisk kirurgi av käkledssjukdomar.
DiskoperationDiskoperation utförs framförallt på patienter med smärtsamma upphakningar i käkleden. I dessa fall föreligger en disk som blivit förtjockad och hård och som inte får plats i käkleden. Här har det visat sig att ett operativt borttagande av den deformerade käkledsdisken leder till förbättring för patienten. Långtidsuppföljningar har visat att man klarar sig bra utan käkledsdisk och den behöver således inte ersättas av annat material. Risken för komplikationer är mycket små. Operationen utförs i narkos och tar lite drygt en timma. Man får som regel ligga på sjukhus till dagen efter operation ( en natt på sjukhus). En sjukskrivningtid på c:a två veckor är det vanliga.
PlastikoperationHos en mindre grupp patienter kan käken växa snett på grund av störd tillväxt. Hos andra kan hopväxning av käklederna leda till att man inte kan gapa. Behandlingsbehovet är här mycket stort. I dessa fall utförs en plastikoperation av käkleden. Det hopväxta eller förstorade käkledshuvudet tas bort och ersätts med ett bentransplantat. Det vanligaste är att man använder en bit av patientens revben. Ibland kan man också behöva utföra en korrigerande operation av under- och överkäken för att ansiktet ska bli symmetriskt. |
|
|
|