| Sjukdom och hälsa |
 Om jag blir sjukOm man drabbas av långvarig sjukdom eller blir handikappad är det mycket viktigt att sköta sin munhälsa för att inte få ett extra handikapp i form av tuggproblem eller smärta i munnen. Munnens hälsa är en del av kroppens hälsa och det sambandet blir mycket tydligt när en gammal person blir sjuk. Vid stroke, demenssjukdom, depression, Parkinsons sjukdom etc kan alla problem och bekymmer som är förknippade med sjukdomen vara så överväldigande att munnens skötsel kommer på undantag. Problemen med munnen uppmärksammas i sämsta fall inte förrän en tand går av eller man får tandvärk. Ofta har då skadorna blivit onödigt omfattande och i värsta fall irreparabla. För att slippa addera ett oral handikapp till en svår livssituation är det alltså viktigt att man vid sjukdom får den tandvård som behövs och man bör därför hålla kontakt med sin tandläkare även i sådana skeden av livet. Att hjälpa andra med munhygien En sjuk människa kan inte alltid själv klara sin munvård utan behöva mer eller mindre hjälp. Är de sjuke sängliggande skall huvudställningen vara sådan att tandkräm och vätska inte rinner bakåt i svalget, dvs palla upp med kuddar till sittande/halvsittande eller om detta inte går, ha de sjuke i sidoläge. Om patienten är uppegående kan en stol framför handfatet vara en lämplig plats, alternativt sitter vårdaren framför den sjuke och har vatten och en skål att spotta i inom räckhåll. Tandborste och övriga hälpmedel skall givetvis också finnas på plats. Vårdaren kan också stå snett bakom bakom patienten vid tandborstningen och låta patientens huvud vila mot sin arm. Många sjuka är torra i munnen och innan man påbörjar munhygienen kan det därför vara bra att smörja/fukta läpparna med t.ex. vaselin eller något annat mjukgörande. I en torr mun blir det lätt sprickor i mungiporna när den sjuke gapar stort. Om den sjuke inte förstår att eller vill gapa måste vårdaren vara varsam och närma sig den sjukes mun försiktigt, stryka över kinden och ge patienten tid. Alla bryska rörelser har motsatt effekt, munnen knips ihop istället för att öppnas. En vanlig tandborste har ofta samma rengöringseffekt som en elektrisk men när man borstar på någon annan kan eltandborste vara ett bra hjälpmedel. Har den sjuke svårt att orka hålla munnen öppen kan ett bitstöd vara till hjälp.* En ordentlig munrengöring tar i genomsnitt 10 minuter och om det är ont om tid i vårdsammanhang är det bättre att göra en grundlig munrengöring per dag än flera korta och ofullständiga. Om munhygienen av olika skäl inte kan genomföras optimalt kan extra åtgärder behövas i form av bakteriehämmande medel och speciella hjälpmedel. Muntorrheten kan också motivera extra insatser. Sådana åtgärder bör sättas in i samråd med tandläkare/tandhygienist eller profylaxtandsköterska. Inom sjukvården används s.k swabsticks vilket är pinnar med en 2-3 cm stor topz i ena änden, indränkt med salivstimulerande medel.** Om man sköter munhygienen på en sjuk person bör man också inspektera slemhinnorna, tänderna och tungan (även under tungan) och ta kontakt med tandvårdspersonal om man upptäcker något onormal som sår, färgförändringar, svullnader etc. Det sjuke känner kanske inte själv så bra och vårdarens ögon skall därmed också ersätta den sjukes signaler om att något är fel i munnen. Det är bättre att kontakta tandvården en gång för mycket än en gång för litet. ___________________________________________________ * - Varumärke Proxident bitstöd kan köpas på de flesta apotek ** - Varumärke Saliswab. Den finns ännu inte på apoteken men kan beställa via landstingen på sjukhusens centralförråd |
| Sponsorer |
|
©
TandvårdsGuiden 2016· All Rights reserved.