Infektioner

En oberoende informationstjänst.

Innehåll

Infektioner

Virus allmänt

De skador som uppkommer i munhålan vid virusinfektioner kan vara relativt dramatiska. Viruspartiklar som kommit in i vävnaderna strävar efter att utvecklas till flera och utnyttjar "energi" från vävnadens celler vilket gör att de kan gå under. Innan det egna immunförsvaret övermannat inkräktarna, vilket i allmänhet sker enkelt, kan ordentliga skador uppkomma i munslemhinnan oftast i form av smärtande sår.

Herpes Simplex

Herpes Simplex är det vanligast förekommande viruset. När patienten första gången får infektionen (primär infektion), blir man allmänt sjuk med hög feber. Cirka 90 % av alla i Sverige har någon gång haft den primära infektionen. De lokala besvären i samband med den primära infektionen finns framförallt i munhålan i form av många smärtande sår och svullet lättblödande tandkött. Infektionen går över av sig själv och behandlingen går ut på att lindra symptomen t.ex. genom sköljning med bedövande medel. Eftersom tandborstning knappast kan genomföras i den akuta fasen bör man skölja med klorhexidin som minskar bakteriehalten i munnen. Patienten har på grund av smärtan svårt att äta, och det gäller att välja rätt och näringsriktig kost som han/hon kan tolerera.

Svårläkta sår orsakade av Herpes Simplex

Om man varit infekterad av ett virus kan det hända att en del av dessa kan komma undan immunförsvaret genom att "gömma sig" i nervbanor. Detta är relativ vanligt vad gäller Herpes Simplex som kan slå sig ned i ett nervganglion (en "omkopplingsstation" för nerver) där de kan ligga lång tid i ett passivt tillstånd. De kan dock då och då aktiveras och vandrar då ned längs nervbanorna fram till läppregionen eller i gommen där de åstadkommer blåsor och sårbildning. De första symptom som uppträder är att det kliar och sticker på det ställe där blåsorna sedan uppträder.

Återkommande läppherpes är ett vanligt tillstånd som uppträder hos c:a 20% av Sveriges befolkning. Kända faktorer som kan aktivera virus är t.ex. intensivt solljus, nedsatt allmäntillstånd, menstruation m.m.

Sår orsakade av Herpes Simplex

Tillståndet är tyvärr svårbehandlat även om det finns många preparat att välja på. I bästa fall kan man åstadkomma en förkortning av sårperioden och minska symptomen. Orsaken till att behandlingsresultatet ofta är dåligt kommer sig av virus sannolikt redan åstadkommit en hel del skada då de första symptomen börjar uppträda. Vi kommer med andra ord för sent med att sätta in behandling. Förebyggande behandling med antivirusmedel kan möjligen vara aktuellt t.ex. när man skall tillbringa en begränsad tid i ett område där man utsätts för starkt solljus men även då är effekten tveksam.

Vattkoppor, körtelfeber m.m

Problem med sår i munnen men även på huden uppträder t.ex. vid infektion med Varicellavirus som ger vattenkoppor (varicella), Epstein-Barr virus som ger körtelfeber (mononukleos), eller Cocksackievirus som ger "hand-fot och munsjuka"(hand-foot- and mouth disease). Förutsättningarna är här likartade. Tillstånden är självläkande och behandlingen syftar i första hand till att lindra symptomen. Möjligheter till att genom behandling förebygga eller förkorta sjukdomen är små.

Liksom Herpes simplexviruset kan i sällsynta fall kan även Varicellavirus (vattenkoppsvirus) aktiveras från nervbanorna och orsakar då Bältros (Zoster). Tillståndet är ofta mycket besvärligt och ger framför allt svåra smärtsymptom.

Svamp

Nästan alla har svamp representerat i den flora av mikroorganismer som finns i munhålan. Normalt befinner den sig då i en sporform och är i det skicket harmlös. Under vissa förhållanden kan dock svampen aktiveras och ger då en överväxt lokalt eller generellt i munnen.

Den vanligaste svampen heter Candida Albicans där det senare ordet betyder "vit" Det är vanligt att man förväntar sig att svamp i munnen skall orsaka vita förändringar vilket men det är bara i undantagsfall. Den vita formen "Torsk" återfinner man hos spädbarn (som ännu ej utvecklat sitt immunförsvar), hos mycket gamla som har ett nedsatt immunförsvar, hos patienter med sjukdomar som drabbar immunförsvaret (t.ex. HIV-infektion) eller patienter som behandlas med cellgifter eller strålning. Hos friska vuxna människor ser man sällan svamp i denna form. Vanligare är att förändringarna uppträder som röda fläckar vilket är ett tecken på att immunförsvaret aktiverats för att hålla svampen under kontroll.

Den vanligaste orsaken till att det plötsligt uppträder svampkolonisation i munnen är medicinering med antibiotika mot bakterier, vilket skapar en störd balans som gynnar svampen. Upprepade behandlingar med vanligt penicillin orsakar ofta tillfälliga svampinfektioner i munnen. Om man tar bort orsaken till att svampinfektionen uppkom är tillståndet lätt att behandla med tillgängliga preparat.

Kroniska svampinfektioner uppträder oftast i anslutning till områden där slemhinneepitelet fått en ökning av det yttre hornlagret. Detta uppträder t.ex. hos storrökare som med sin rökning stimulerar hornlagret och ofta utvecklar vita hornfläckar, speciellt innanför mungiporna där svamparna slår sig ner. Man kan då i de vita områdena se röda fläckar där svamparna "ätit upp" hornlagret och där immunförsvaret mobiliserats. Andra områden där man kan hitta kroniska svampinfektioner är under proteser där de orsakar starkt rodnade områden.

Svampinfekterade sår i mungiporna

De svårläkta sår som kan uppträda i mungiporna är ofta svampinfekterade och behandling skall i första hand riktas mot svamp. Det finns rikliga alternativ för behandling av svamp i munnen. De flesta är receptbelagda och skall ordineras av tandläkare eller läkare.

Svamp är i sig ingen "farlig" mikroorganism för en frisk människa. Symptomen, om sådana uppträder, är i allmänhet relativt diskreta men kan även ge sveda. Det viktigaste vid en svampinfektion är att ta reda på varför den uppträder och rikta behandlingen mot detta.

Bakterier

Munhålan innehåller i sitt normaltillstånd rikligt med bakterier. Det är relativt ovanligt att munslemhinnan infekteras med dessa mikroorganismer annat än om man har långvariga sår, t.ex. de som orsakas av skador åstadkomna av tandborsten på mjukvävnaderna (se traumatiska skador). Problem med bakterieinfektion i mjukvävnaderna finns framförallt vid tandköttskanten i anläggningen mot tänderna (se vidare området Tandlossning).

Sponsorer