Rotfyllning när pulpan är "sjuk"

Rotfyllning eller endodontisk behandling måste göras när en tandpulpa är inflammerad eller infekterad. "Endo" är det grekiska ordet för inuti och "odont" är det grekiska ordet för tand. Endodontisk behandling innebär med andra ord behandling av tandens insida. Rotfyllningen är slutfasen på rotbehandlingen och skulle kunna jämföras med att sätta en kork i en flaska.

En inflammation är en vävnadsreaktion på en retning exempelvis infektion (bakterier), eller trauma (slag, överbelastning). Om retningen tas bort läker oftast inflammationen ut men det krävs tid för vävnaden att bli normal igen.

Målsättningen med en rotbehandling är att ta bort inflammerad pulpavävnad inuti rotkanalsystemet och när detta är klart fylla rotkanalerna på ett lämpligt sätt. Genom att rotfylla tanden kan man behålla den i munnen för att tugga och bita med under flera år framöver.

Tanden uppbyggd av hård-och mjukvävnad

Tanden består till största delen av hårdvävnad. Ytterst, har tandens krona ett skyddande lager av emalj. Emalj är kroppens absolut hårdaste vävnad. Innanför emaljen finns dentinet som är tandens dominerande hårdvävnad. Dentinet omsluter tandpulpan, en specialiserad bindväv med rikligt antal av blodkärl och nervtrådar. Tandpulpan sträcker sig från tandens krona till dess rotspets, där pulpans blodkärl och nerver står i förbindelse med omgivande vävnad via rotkanalernas flera små mynningar.

Vid vuxen ålder har pulpan en skyddande funktion genom sin rikliga nervtäthet som bland annat reagerar vid skadlig tuggbelastning. Detta förhindrar att man biter för hårt och att sprickor bildas i tandkronan. Den friska pulpan förhindrar också att bakterier kommer in i pulparummet och infekterar pulpan. Emaljen och dentinet fungerar som ett naturligt hårdvävnadskydd för pulpan.

Varför ilar det i tanden?

I dentinet finns en stor mängd mikroskopiska vätskefyllda kanaler, som går snett ut från pulpan mot ytan av dentinet. I dessa dentinkanaler återfinns cellutskott och nervändar från celler i pulpan långt ut i dentinet både i roten och i kronan på tanden. Tanden är en av kroppens nervtätaste perifera organ. I det perspektivet är det lätt att förstå att det kan vara ytterst smärtsamt att bli behandlad hos tandläkare utan bedövning eller om en tandpulpa är inflammerad.

Om mynningarna på dentinkanalerna på en blottad rotyta är öppna, kan patienter uppleva ilande, isande smärta vid intag av mat eller dryck med stor temperaturskillnad. Öppna dentinkanaler kan man få t.ex. efter kraftig tandborstning, tandstenborttagning, blekningsbehandling, påverkan av sura fruktjuicer eller andra sura drycker som läskedrycker eller efter nygjorda fyllningar.

Det som händer är att vätskan i dentinkanalerna antingen expanderar (vid varm mat/dryck) eller drar ihop sig ( vid kall mat/dryck). Denna vätskerörelse i dentinkanalerna utlöser nervaktivitet i några av pulpans nerver vilket ger smärta. Tätheten av dentinkanaler kan hos en individ i 20 års åldern vara upp till ca 30-40.000/mm2 varav ca 50% kan innehålla nervfibrer.