En oberoende informationstjänst.
 
Förskolebarnet - 0 till 6 år

Tandframbrott hos förskolebarn

Den första tanden bryter fram vid c:a 8 månaders ålder. Tandframbrotten (Se tandframbrott) är mycket individuella både avseende tidpunkt och de symtom som kan uppstå.

Mjölktandsbett
Mjölktandsbett
Generella symtom som man kan se i samband med tandframbrott är en ökad salivavsöndring-dregling, behov av att bita på olika saker, ökad irritation, feber och/eller diarré framför allt när den första tanden kommer. För att lindra dessa symtom kan man ge barnet en bitring av gummi eller en tandborste, att bita på. 

Förskolebarnens matvanor

Kosten hos spädbarnet är oftast modersmjölk. Vid övergång till annan kost bör man tänka på att inte börja med söta maträtter för tidigt (t ex fruktpuréer, sockrad mat, saft, godis e dyl.). Detta kan, förutom att barnet vägrar att äta icke sötad mat, öka risken för tandskador i tidig ålder. Om barnet är törstigt nattetid bör man ge vatten i nappflaska. Saft, välling, nyponsoppa, mjölk mm på natten ökar risken för tidiga kariesskador (hål i tänderna).

Sugvanor hos förskolebarn

Napp och tumsugning hos spädbarn är naturligt. En förlängd sugvana (efter 3 - 4 års ålder) kan ibland ge upphov till avvikelser i mjölktandsbettet. De avvikelser som oftast förekommer är utstående framtänder i överkäken-överbett (Se överbett), samt en påverkan av överkäkens kindtänder som ger en för smal överkäke-korsbett (Se korsbett). 

Karies i mjöltandsbett
Karies i mjölktandsbett
Överbett korrigeras vanligen spontant 6-12 månader efter att sugvanan upphör och behöver därför ingen behandling. Korsbettet kan ibland behöva korrigeras av allmäntandläkare eller tandregleringsspecialist. Fråga din tandläkare om råd.

Karies hos förskolebarn

Hål i tänderna - karies (Se karies) uppstår om barnet har alla de förutsättningar som behövs för att utveckla kariessjukdomen:

  • om barnet har fått tänder
  • om barnet har de bakterier som är kariesframkallande
  • barnet får kolhydrater/socker.

Om ditt barn riskerar att få karies eller inte kan avgöras av svaren på följande frågor;

  • hur ofta äter mitt barnet? Varje gång man stoppar något i munnen som innehåller socker (dolt eller öppet) startar en syraproduktion som skadar tänderna. Vanligtvis klarar förskolebarnets tänder att äter tre huvudmål och 2-3 mellanmål/dag dvs högst fem till sex intag/dag. Tänk på att en litet mellanmål ofta är lika skadligt som ett stort huvudmål. Vidare bör man tänka på att godis-om barnet vill ha detta- ges vid ett tillfälle i veckan så kallat "lördagsgodis".
  • hur ofta borstar jag tänderna på mitt barn? Tandborstning morgon och kväll bör vara en målsättning för alla barn och vuxna. Barn upp till 12 år skall få någon form av hjälp med borstningen. Tandborstningen skall påbörjas när barnet fått sin första tand.
  • fluor-hur och hur ofta? Fluortandkräm i samband med tandborstning är en god målsättning. Om ditt barn har någon form av riskfaktor som kan öka risken för karies (konstaterad förekomst av kariesframkallande bakterier, allmänna sjukdomar som kräver medicinering m.m.), bör man ge ett extra fluorskydd. Det kan ges i form av fluortabletter, fluortuggummi(om barnet kan tugga tuggummi) eller fluorsköljning. Tandvårdspersonalen kan också ge fluorbehandling i samband med undersökningen. Hör med din tandläkare vilken fluorbehandling som passar bäst.

Lagning av hål

Om karieskadan på en mjölktand är så omfattande att den måste lagas görs detta alltid med någon form av "vit fyllning", dvs aldrig med amalgam hos barn.

Efter att man bedövat tanden avlägsnas den kariesskadade delen av tanden och tandläkaren sätter fast en plastfyllning eller motsvarande fyllningsmaterial.

Tandskador i samband med olycksfall hos förskolebarn 

Skada på mjölktand
Skador på mjölktänder
I samband med att små barn lär sig gå har det lilla barnet naturliga problem med balansen. Risken för skador i mun- och ansiktsregionen ökar då och kan ske t.ex. genom ett fall. Dessa skador på mjölktänderna förekommer mest i åldern 1-3 år.

Den vanligaste skadan är en framtand som slagits lös och ibland flyttat på sig. Blödning och smärta förekommer ofta. Man bör alltid kontakta sin tandläkare i samband med mun och tandskador. I samband med akutundersökningen registreras vilken tandskada som uppstått (ibland med röntgenundersökning) och man ger lämplig behandling. Oftast räcker det med att man ger barnet lättuggad mat (skonkost) samt lämplig munhygien under 5-7 dagar . Undvik att borsta det skadade området-tvätta med tops och bakteriedödande lösning enligt instruktion från tandläkare. I vissa fall kan man få lättare störningar på de permanenta tänderna. Alla tandskador bör anmälas till det försäkringsbolag där barnet har sin olycksfallsförsäkring.

Tandskador brukar kontrolleras under ett eller flera år med anledning av risk för komplikationer.

Tandvårdsrädsla

Vissa barn kan ibland uppleva tandbehandling som något obehagligt och skrämmande. De barn som erhåller en bra introduktion till tandvården har stor chans att utveckla en positiv attityd till tandvården. En bra introduktion ges genom att få barnet får tid att vänja sig vid tandvårdsmiljön, personalen och behandlingen. Barnet ska uppleva en smärtfri tandvård samt bemötas med respekt och en positiv inställning från tandvårdspersonalen.

Om ditt barn upplever tandvården som negativ eller vägrar låta sig behandlas, bör du diskutera detta med din tandläkare. Det finns alltid en möjlighet att remittera patienter med tandvårdsrädsla till specialist inom barntandvård. Tala med ditt barns tandläkare.

Sponsorer

Tandläkare

© TandvårdsGuiden 2016· All Rights reserved.
Terms of Use